Press "Enter" to skip to content

Iran

S-O Arbete
Iran
En dag med mormor
Det var en solig eftermiddag i Teheran. Jag satt med min mormor p altanen, mormor stickade p en trja och jag drack te, som r en mycket vanlig dryck i Iran. Jag satt och blddrade i en bok om Iran, jag sg Iran p kartan. Det sg ganska stort ut s jag frgade: Mormor vilket r strst Sverige eller Iran? Mormor svarade och sa att Iran nstan r tre gnger s stort som Sverige, fr det r c:a 1 650 000 km2 och folkmngden r ocks mycket strre, det r c:a 60 miljoner. Jag brjade knna mig intresserad och bad mormor att fortstta. Hon fortsatte med att bertta om ngra stder:
Teheran som r Irans huvudstad och har 9 miljoner invnare *1. Med tanke p att de flesta har bil r luften dlig och det beror p att den kollektiva trafiken inte fungerar s bra. Om man kommer till Teheran skall man beska ngra av de stora och vackra parkerna. Det finns ven ngra museer och gallerier dribland en r Golestans museum, ett mycket gammalt och vackert museum, eller Bastan museet som r som ett historie museum. I Teheran finns det ocks andra knda byggnader som lockar turister t sig, en av dom r Shahyad tornet, en vit 45 m hg byggnad, som byggdes r 1971*2 p Azadi torget ( Azadi betyder frihet p persiska). Strax utanfr stan finns bergskedjan Elburz vars hgsta topp r Demavend. Den lockar mnga turister men ven mnga bergsklttrare.


Notfrteckning——————————————-
*1 = Taget ur “Iran, lnder i fickformat”. Det anses att ha gtt upp till 16 miljoner nu.

Pssst… we can write an original essay just for you.
Any subject. Any type of essay.
We’ll even meet a 3-hour deadline.


Get your price

*2 = Taget ur Encarta 95 Iran Shahyad Tower
_________________________________________________________________
Sen frgade mormor en sak, hon sa: Ali vad vet du om Shiraz?
– Att jag r fdd dr.

– Jo det frsts, men vad vet du om sjlva staden?
– Jag vet att det r en fin stad i sydvstra Iran och att den har en befolkning p c:a 850 000 invnare*1.
– Det var rtt men inte mycket det, jag ska bertta. Shiraz rknas som en av Irans finaste stder och r en historisk stad, den har bl.a. varit Irans huvudstad flera gnger men det var lnge sen. Det var ocks dr tv av Irans strsta poeter levde, Hafiz och Sahdi, deras gravar finns i Shiraz och de lockar mycket turister. En annan sevrdighet r trdgrdsfreningen “Eram”. Man kan sga att det r en form av botaniska trdgrden i Shiraz. Dr kan man t.ex. se granar som r ver 500 r gamla. Shiraz r ocks bermd fr sina fina mosker. Fast problemet r att det inte r ppet fr turister utan endast r ppen fr muslimer. Det finns en gammal mosk Jamee som r mycket fin. Den har mnga pelare och vggarna r gjorda av Keramik och speglar. I centrala stan finns det en basar dr man dagligen kan kpa precis allt. Basaren r mycket stor och brukar alltid vara full, man blir ltt trtt p folkmngden (egen erfarenhet). Strax utanfr stan, bara ngon timmes biltur frn Shiraz ligger den knda Persepolis. Dr kan man se 2500 r gamla ruiner som nnu finns kvar sedan den stor Darius tid. Stllet brndes ner av Alexander den store men det finns fortfarande mycket att se.



Notfrteckning————-
*1 = Taget ur Encarta 95 Shiraz
_________________________________________________________________
– Oj, vilken historia Shiraz har, sa jag till mormor. D sa mormor att hela Iran har en historia som strcker sig lngt tillbaka i tiden. Jag undrade om hon kunde bertta fr mig.
– Om vad sa mormor.
– Jo efter som jag knappast kan ngonting kan du i stort sett bertta om vad som helst.

– Jag fr vl brja om frn brjan. Mormor brjade:
Iran har inte alltid kallats Iran utan det har hette nda fram till 1935 Persien. Det knner man mycket igen frn ord som t.ex. Persiska mattor m.m. Persien grundades som en sjlvstndig stat fr frsta gngen c:a 550 f.Kr. Det var d av en krigare vid namn Kyros. Efter kyros regim tog Darius den I ver makten, han gjorde landet mktigt och utvecklade landet med vgar och postvsenden, det var han som byggde Persepolis. Persien expanderades nda till slutet av 400-talet f.Kr. Persiens grnser hade d strckt sig nda fram till Egypten.


Nedgngarna brjade frst med att Perserna frlorade ett slag mot grekerna i slagen vid Marathon och Salamis. Men den stora frlusten var mot Alexander den store 330 f.Kr. d Persien ervrades. Men Persien drog sig upp och teruppstod som ett sjlvstndigt rike igen p 200-talet e.Kr. Men redan efter ngra hundra r, p mitten av 600-talet e.Kr. tog Araberna, frst Omaijaderna och sen Abbasiderna, kontroll ver Persien. Det tog inte mer n ngot r innan Persien frklarades som ett Islamiskt land.

Efter ett antal nederlag och uppstndelser av Persien frgade jag om mormor kunde bertta om lite senare historia. Mormor brjade genast att bertta om ret 1941 (Iran var nu inne i det Pahlavidynastiska vldet) som var ett viktigt r fr Iran. Det ret gick Storbritannien och den gamla Sovjetunionen till attack mot Iran. Anledningen var att Iran hade frklarat sig neutralt under andra vrldskriget fr att f bttre kontakter med Tyskland och minska beroendet av Storbritannien. Britterna ockuperade den sdra delen av Iran och “Ryssarna” den norra. Men Britterna drog sig tillbaka 1945 och Ryssarna gjorde, efter ptryckningar av FN, likas ret efter. Detta skedde samma r som Irans och det Pahlavidynastiska vldets siste Shah (Kung) hittills krnades, Shah Muhammed Reza Pehlevi.
Iran skapade efter en internationell oljekris som involverade Storbritannien mycket goda kontakter med USA som d hjlpte Iran igenom krisen.
Jag frgade mormor varfr det brt ut ett krig mellan Iran och Irak. Mormor suckade till och sa: Du frstr, Ali. Det var r 1979, Shahen hade under rens gng blivit mer och mer diktatorisk. Det kade d missnjet i folket. Det var d flera olika krafter tillsammans med den Islamiska prsterna och anhngare tog tillfllet i akt och revolterade. Shahen flydde frn Iran och prsterna med Ayatolla Khomeini som ledare tog ver landet.

– Jag hojtade till och sa att jag frgade efter varfr kriget brt ut inte revolutionen.

Mormor sa att jag skulle lugna mig och att hon snart kom till det och fortsatte: som jag sa Khomeini tog ver styret i landet. Det var d som den Irakiske ledaren Saddam Husein trodde att Iran nu efter revolutionen skulle vara s grymt frsvarat att han ganska ltt skulle kunna vinna ett krig och expandera Irak. Men Iran slogs emot och i stllet fr ett blixtsnabbt krig som Saddam hade tnkt sig blev det ett tta rligt lngt, blodigt krig som tog kl p flera hundratusentals mnniskor. Men till slut 1988 ingick Iran och Irak i en vapen vila som i en vapen vila som framtvingades och vervakades av FN.

Jag sa till mormor att vi hade lst om urbanisering och vad ett U-land och I-land r fr ngot i skolan. Jag undrade hur det lg till med det i Iran. Hon sa att jag brjade g in p svra frgor s hon tog upp tog upp den boken som jag hade lst i frut. Mormor blddrade lite grann i boken och sa: hr r det, det str att urbaniseringen i Iran r p 54% *1 och att Iran ses som ett Industri land. Iran blev ett I-land p shahens tid och det var mycket tack av de stora oljefynderna som gjordes.

Under krigets tid var det en stor utvandring till olika lnder, bl.a. mycket till USA, framfrallt i Los Angeles, Sverige och Tyskland. Men det har minskat nu
Notfrteckning——————————————————————
*1 = Taget ur Encarta 95 Iran fact box
_________________________________________________________________
sen kriget slutade. Irans regering har nu sagt att alla som har flytt r vlkomna tillbaka utan att bestraffas. Men det finns nd rdsla i folk och det r mnga, faktiskt de flesta ker inte tillbaka. Majoriteten av folket r Iranier (Perser) (66 % *1) sen finns det andra mindre grupper som t.ex. olika Turkfolk, Kurderna (10 % *1), Azerbadijaner (20 % *1) och Araber. Av alla Iranier r nstan 98 % *1 Muslimer varav 90 % *1 r shia muslimer.
Jag kom pltsligt att tnka p att mormor satt p altanen med en slja, s jag frgade om varfr alla Iranska kvinnor hade slja, om det var ngot mode eller s. – Mormor hoppade till lite och sa att det inte hade ngonting alls med mode att gra. Hon sa att det inte alltid hade varit s, inte under Pahlavidynastin, utan sedan den Islamiska revolutionen hade det ndrats s nu var det lag p att bra slja. Hon sa ven att det inte var bara vuxna kvinnor som hade slja utan skolflickor mste ocks antigen ha en slja eller en sjallet.



Notfrteckning———————————————————-
*1 = Taget ur ” Vrldens lnder sid 147 Folkgrupper, sprk och religioner”.

_________________________________________________________________
Pltsligt frgade mormor mig en sak. Hon frgade efter ngon typisk Svensk matrtt. Jag tnkte till lite och sa att det mste vara kttbullar med potatismos och lingonsylt. Jaha, sa mormor och fortsatte med att sga att en mycket god och vanlig iransk matrtt r shelo-kebab. Som r ungefr som vanlig kebab fast med ris (Kebab r en hamburgeliknande kttrt som ursprungligen kommer frn Turkiet, det skall gras av ntfrs blandat med lk och kryddor och skall helst grillas i, Turkiet ts det i “pita-brd” med sallad och pepparoni.) Man ter ingen tillagad ss till men som ss kan man ha r gg gula i riset ( Kanske inte lter som en delikatess men det r verkligen “gra gtt”.) Som jag har frsttt ter man mycket potatis till mnga matrtter i Sverige, sa mormor. Men i Iran ter man hellre ris och mycket brd, och d menar jag inget knckebrd utan dagfrskt tunnbrd som man bakar i stenugnar. Fr i tiden lngtade familjens son till att bli stor nog att g ut och kpa frskt brd t familjen varje morgon. Det kan man sga var som en symbolis handling fr sonen att han snart r “mannen” i familjen. Mormor sa: nu Ali, frn mat till litteratur hr r det ngot som r bra att veta, ett par av Irans strsta poeter ngonsin. En av dom var Sadi (dd 1291 *1) och en annan Hafiz (dd 1389 *2). Deras dikter handlade mest om Kvinnor, vin, krlek, och gud. Deras gravar finns i tv olika trdgrdar i Shiraz, omgivna av fina blommor, trd och mnga olika fontner med olika former. Mnga av deras dikter finns skrivna p vggar dr. Under semester perioden drar de flera tusentals turister och stadsbor om dan som vill lsa deras dikter och njuta av naturen. Men fastn det r s mnga beskare s fr det plats eftersom omrdet r mycket stort.



Notfrteckning———————————————————-
*1 = Taget ur en persisk bok.

*2 = Taget ur Bra bckers lexikon sid 350 (litteratur)
_________________________________________________________________
En tredje Iransk poet som r vrldsbermd r Khayyam, han levde p 1100-talet. En av Khayyams msterverk heter Rubaiyat. Khayyam och Rubaiyat ndde Europa och Sverige av Engelsmannen Edward Fitzgeralds tolkning.
Mormor lste sen upp en dikt ur boken Rubaiyat *1:
Ty har jag under trdet vid vrstig
min bok och brd och vin, och sedan dig
bredvid mig sjungande, vr demark
blir paradis – nog paradis t mig
Nr mormor och jag kom in p hur man uppfostras i Sverige, s tyckte hon att vi r lite fr fria. Hon sa att hon tyckte att frihet var bra med frihet men att man borde ha stor respekt fr skolan och lrare. Fr det saknar vi i Sverige. Hon sa ven att skolan r mycket svrare i Iran n i Sverige och man kr med betyg och tenta fr att komma till en hgre klass redan i ettan.

Jag slingrade mig smidigt ut ur mnet genom att prata lite om Svenska hgtider och frga om Irans hgtider. Hon sa att vi inte firar samma hgtider som i Sverige, man firar t.ex. inte jul eller psk i Iran, utan man firar andra hgtider som nyr som intrffar den 21 mars eller Sizde-be-daar som r som en efterfest tretton dagar efter nyr. D skall man ut och ta god mat med vnner och s skall man tnda en brasa. Det r sen en tradition att man sen skall hoppa ver brasan. P sjlva nyr skall man duka upp ett bord med mat o.s.v. men sen r det en viktig tradition att duka upp sju saker vars namn brjar p bokstaven S- och andra saker som t.ex. Koranen p bordet.
Mormor stannade till fr ngra sekunder och tittade i boken som handlade om Iran. Sen sa hon att hon skulle bertta lite om Irans Nringsliv och Ekonomi. Hon sa att Iran inkomster till strsta del frn jordbruket nda in i 1900-talet. Men vid mitten av p 1900-talet minskade inkomsterna frn jordbruket och kade stort frn oljefyndigheter. Pengarna frn oljan har till strsta del gtt till modernisering av landet. Mlet var att Iran skulle bli ett bra industriland innan oljan skulle tagit slut, och hittills har det gtt ganska bra med det. De strsta oljeflten ligger lngs foten av Zagrosbergen, nra persiska viken. En annan viktig exportvara r de “Persiska mattorna” som bara genom namnet r vrldsbermda. Mattorna r handknutna och de r oftast ganska dyra. Priset p mattorna beror p bl.a. mattornas storlek, mattornas material och knutarnas storlek, desto mindre knutar desto dyrare eftersom det tar lngre tid att vva och r finare.
Notfrteckning———————————————————-
*1 = Taget ur Rubaiyat: Edward Fitzgerald tolkning, p Svenska av A.G Damm skriven 1912. Dikt tagen p sid 62 nummer XI.

_________________________________________________________________
Ett annat fint hantverk r “Khatam” *1. Det r Krossat elfenben som stts fast p trramar. Elfenbenen har olika frger och stts fast p ramarna s det bildar fina mnster.


Men det r inte allt sa mormor i Iran bryter vi ocks i gruvor som koppargruvor och blygruvor, vi har ven annat som mycket salt och socker och annan livsmedelsindustri. Frutom mattindustrin finns det annan textilindustri ocks.

Jag sa att i Sverige har man fortfarande SEK och inte nn annan valuta som EMU. Jag frgade om Irans valuta. Jag sa att jag trodde att det heter toman, inte sant.
– Ja d, sa mormor man kan ju sga att en toman r som en krona men en rial r 10 re. Men nu r det s att den svenska kronan r starkare n iranska toman. En toman r 0.60 Sek *2.
Jag sg att mormor verkade ganska trtt nu och det var jag med s jag tnkte att vi kunde lgga av. Men s fort som jag skulle dra till med den gamla gspningen och suckningen blev det fart i mormor. Hon hoppade till och sa att hon inte hade pratat om Irans geografi s mycket n. S hon brjade:
Hon sa att strre delen av Iran r en hgplat vars mitten av den det ligger tv knar, Dasht-e-kavir och Dasht-e-Lut. C:A tv tredjedelar av Iran bestr av ken eller bergstrakter.


Notfrteckning———————————————————-
*1 = Det stog inte i ngon bok eller ngot alls s jag fick ta och skriva kort av det jag visste.

*2 = Taget ur Bra Bckers lexikon och r mtt 1977. (stmmer ej s bra med tanke p inflation)
_________________________________________________________________
Tv av de hgsta och mest knda bergstopparna r Zagros (4548 m) och Elburz (5604 m). Irans enda lgland r vid Kaspiska havet till norr och Persiska viken till sder. En fin semesterort, mest fr Iranier numera, r vid kaspiska havet. Irans klimat varierar p olika delar av landet.


P hgplat r medeltempraturen i Juli mellan +25oC till +30oC medans det kan vara frn +30oC till +35oC vid kusterna fast det hnder vid extremfall att det blir +50oC men det r bara jobbigt. De vrsta temperatur frndringarna sker nog i knen, d det kan vara c:a 50 grader p sommaren och – 30 grader p vintern.



Som sagt s r det ken mitt i Iran men det skiljer sig frn andra delar av landet. Uppe i norr vid Elburzs sluttning mot kaspiska havet finns det sommargrn lvskog med trd som bl.a. lnn, bok, ek och silkestrd. Men vanligas r det nog nd med ken landskap med korta glesa buskar.

Mormor, jag vet ju att Iran grnsar till Irak men vilka andra lnder r det?
Iran grnsar som du sa till Irak i vster. I norr r det Turkmenistan, i strax vst om Turkmenistan p andra sidan kaspiska havet ligger Azerbadijan, Armenien och Turkiet. Till st ligger Afghanistan, alldeles nedanfr Afghanistan ligger pakistan. Och p andra sida persiska viken ligger Frenade Arabien, Saudi Arabien och ett par sm lnder som Oman, Bahrain, Katar och Kuwait.

Iran harzzzzzzz,,,,, mormor dsade till och eftersom vi nu hade suttit dr ute p altanen ett par timmar var jag ocks trtt. Jag smg tyst in igen, krp in i min sng.


S-O Arbete
Iran
Sammanfattning:
Jag frskte att f min uppsatts lite annorlunda n som de andra skrev. Mitt ml var att genom bilder och lttfrstelig text fnga lsarens intresse. Med lttfrstelig text menar jag att undvika allt fr mnga rtal eller tminstone avrunda lite grann. De flesta bilderna r klistrade p papperet och de har en bildtext som ocks r klistrad p papperet, bildtexterna r formade som Irans karta. Jag frskte att skriva lite personligt och skriva “p mitt stt att tala” och inte som i bckerna. Jag skrev ofta notfteckningar nr det gllde siffror och rtal och om det var saker som vek sig frn den vanliga kllfrteckningen. Jag har gjort en karta, skrivit ett fakta blad och en kllfrteckning men ingen innehllsfrteckning fr att det inte gick med tanke p att det skall likna en berttelse.


Sammanfattning:
Jag sitter en dag p altanen med min mormor och dricker te. Vi kommer in p att prata om Iran genom att jag frgar mormor om vilket som r strst Iran eller Sverige. Med att hon svarar och jag fattar intresse om mnet fortstter det till ett lngt fredrag som innehller mnga fina bilder om Iran, beskriver olika delar, stder och klimatet i Iran. Jag skrev om Irans historia t.ex. om Persepolis. Om geografin och litteratur. Jag skrev om folket och om Irans siste shah.
Hoppas du tycker om den.


Category: History

x

Hi!
I'm Lily

Would you like to get a custom essay? How about receiving a customized one?

Check it out